Söndag kväll

En söndag är snart till ända. Bakom min rygg snusar Lilla Hjärtat i sin spjälsäng. Hon har fyrtio graders feber visade termometern nu ikväll. Hon har fått en "supp" Alvedon, så jag hoppas att den kommer att hjälpa till att få ner temperaturen.

Min dag började i vår vackra träkyrka, där jag tjänstgjorde som kyrkvärd. Kastanjerna blommar i kyrkparken. Träden är översållade med vita "ljus".

Joy och Lilla Hjärtat satt i soffan när jag kom hem. Det blev god lunch som farfar snodde ihop och sedan en skön eftermiddag i trädgården. Lilla Hjärtat undersökte plommonträdets bark mycket noga och plockade bort lava med sina små nypor.

Efter hennes middagslur festade vi på våfflor med grädde och körsbärssylt på baksidan.

Imorgon ska farfar vara barnvakt medan föräldrarna jobbar, och det kommer att gå så bra. Farfar är populär.

Igår träffade jag Pe, yngste sonen, och vi hjälptes åt med hans tvätt i tvättstugan där han bor. Två torktumlare strejkade, så allt blev inte torrt i tid. Fast vi var två blev det stressigt mot slutet. Sedan unnade vi oss ett restaurangbesök, Jensens Boefhus, i staden och det smakade härligt.

En som inte hade det så härligt är min kompis C. Hon deltog i Tjejvättern för tjugonde och sista gången och fick utstå en massa vedermödor. Så här skriver hon i sitt SMS: Först 3 mil i riktig motvind. Högst uppe på Omberg fick jag punka och fick gå ca 4 km och sedan köa i blåst och kyla 3 timmar för nytt däck. Sedan 2 timmar cykling i ösregn! Någon eller några sabotörer hade hällt ut nubb på vägbanan och flera hundra cyklister fick punktering. Hur kan man göra något sådant?

C och jag cyklade Tjejvättern tillsammans tio gånger och det var för det mesta mycket festligt och trevligt. Jag har glömt motvinden, backarna och skavsåren. Det jag minns är liljekonvaljdoften, hagarna och hurrande publik. Jag kände mig så nöjd och stolt över att jag klarat att cykla 9 mil i ett sträck.

Nu för tiden cyklar jag bara kortare sträckor.

God natt från en som är ute och cyklar!