Det är en ledig lördag. Jag tittar ut genom sovrumsfönstret på andra våningen och ser den mjukgrå dimman svepa in trädtopparna. Jag får en plötslig lust att ge mig ut i naturen och föreslår Maken en liten tur.Planlöst ger vi oss iväg. Vid Östersjön stannar vi och beundrar träden som avtecknar sig som välklippta siluettbilder mot det disiga. Under björkarna hittar vi en näve fräscha kantareller.
Vi åker vidare på okända skogsvägar. Vid Långsjön har några jägare gjort upp en eld. Jag påminns om att det kanske inte är så lämpligt att vistas i skogen under älgjaktstider, men allt är tyst och stilla. En orre står i givakt och låter sig fotograferas. Bävern har nyss varit framme och gnagt på björkstammarna vid bäcken. Hade vi suttit still ett tag till hade vi kanske fått se björnhonan med sina två ungar lufsa förbi.
Efter en liten stund är vi tillbaka hemma i köket och kan fräsa upp svampen till köttbullarna och lingonsylten. Det är inte dumt att ha naturen så nära inpå knutarna.
PS: Du kan som vanligt klicka på bilden för att få den större.
6 kommentarer:
Vilka vackra bilder - visst är det något speciellt när novemberdiset sveper in allting i fuktslöjor - magiskt och trolskt på samma gång.
Fantastiskt vackra bilder! Håller med dig om att det är något speciellt med naturen på senhösten. Det är ju inte så ofta det är så pass varmt att man kan var ute i naturen den här tiden.
Kram!
PO66: Det är häftigt och förtrollande att smyga omkring i naturen i dimman.
Musikanta: Skönt att kunna ta tillvara den här tiden också.
Kantareller nu - otroligt. Förra året började man fundera på skidåkning.
Hej! Här har det varit dimma nästan hela förra veckan. Det var så tjockt så vi såg inte våran närbutik en 100m bort. Ha en fin dag !
Som vanligt mycket vackra finstämda bilder! Själv åkte jag till Jula i dimman och köpte en hylla till en del av mina böcker!
Skicka en kommentar